Acklimatiseringsperioden ligger för närvarande på cirka två år
Gröna linjen, t-bana, T-centralen
Tjej ~18 stiger in i en halvfull vagn. Hon tittar sig omkring för sittplats och ser en ledig bredvid kille ~20.
Tjejen (med norrländsk dialekt): Ursäkta mig, är den här platsen ledig?
Killen stirrar misstänkt på henne men nickar ja till slut. Tjejen sätter sig ner men killen bara fortsätter att stirra.
Killen: Du är inte från Stockholm, va?
Tjej: Nää…
Kille: Det märks.
Publicerat den 28 juni, 2007 kl. 18:19 under Stockholm av Petter
Kommentarer: 133 -
Lol :P Nä, det är fan sant alltså. I Stockholm undviker man så mycket som möjligt att prata med okända människor känns det som… ^^
torsdag 28 juni, 2007 @ 18:21Hahaha, ja faktiskt. Mycket tydligt.
torsdag 28 juni, 2007 @ 18:22Det är väl så i hela Sverige? Kommer in i bussen så sitter en person vid varje rad.
torsdag 28 juni, 2007 @ 18:40Haha. Den var lite rå.
torsdag 28 juni, 2007 @ 18:45men hon var trevlig i alla fall, hur ofta är någon det. Dessutom blir man alltid skitarg på alla som sätter sig bredvid en på bussen/tåget/tunnelbanan osv, henne har man ju en anldening att bli irriterad på iaf, dumma frågor… ja ni vet.
torsdag 28 juni, 2007 @ 18:48Jo, det tar ett litet tag att vänja sig…
torsdag 28 juni, 2007 @ 18:50Bland det bästa jag har läst, snacka om att det tar upp svensken i samhället.
torsdag 28 juni, 2007 @ 18:51Är det SÅ ovanligt med artiga människor i sthlm eller? /norrlänning
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:00Norrland är ju bara bäst. Där är man oftast som man är och inte som andra tycker man ska va.
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:01klart hon vet att den är ledig, hon vill väl bara veta att det är okej att hon sätter sig bredvid honom, vilket väl är rätt förståeligt om man inte är van vid att åka kommunalt. :)
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:15Hahaha, det var den skönaste tjuvlyssningen i år! Undrar om hon hade råkat stå till vänster i rulltrappan ännu? ;)
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:16tänk om alla människor skulle vara så trevliga :>
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:16hahaha, minns första gången jag var i stockholm och inte förstod varför alla blev så irriterade då jag stod på vänster sida i rulltrappan… fick sedan förklarat för mej att man alltid står till höger och springer (bokstavligen!) till vänster… :P Smart lösning, men inte så lätt för oss utomstående att veta.. :P
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:16Vanligvis ställer man väl bara sådana frågor på tex tåg, där det finns toalett som folk kan vara på.
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:35I en t-banevagn sitter ju folk där de sitter.
Om man nu ska göra ett försök att förstå killen…..annars tycker jag det är helt ok att ställa den frågan som norrlänningen gör.
jakob: nu har vi ju faktiskt kommunala transportmedel i norrland också… och jag kan inte påstå att folk i allmänhet brukar fråga före de sätter sig här heller.
norrlänningen: det trodde jag var en generell regel, men den gäller uppenbarligen inte i överallt… vill man komma fort upp får man förlita sig på vanliga hederliga trappor i resten av sverige. :P
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:35Vilken vild gissning från hans sida om hon nu talade norrländska.
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:44Lite mer acceptans i samhället hade inte skadat…suck…
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:46Jag upptäckte ett annat sätt att irritera stockholmare i lokaltrafiken när jag skulle åka buss där för första gången (endast åkt tunnelbana tidigare). Vi kommer till busshållplatsen där vi var 6 personer som skulle med, tittar på tidtabellen och då kommer bussen. Så jag vänder mig om och glider ombord på bussen och antar att jag har tjejen jag åkte med i bakhasorna. Icke då… hon kommer på sist och frågar "Såg du inte kön?" och jag svarar helt naturligt "Vilken kö då". Då fick jag veta att man minsann har bussköer i Stockholm och att de andra hade tittat snett efter mig. Nä, tacka vet jag lotteriklunga istället för kö. =-)
torsdag 28 juni, 2007 @ 19:59maria: ja, jag vet det. bor i umeå själv så det var därför jag tog mig friheten att skriva så. ^^
torsdag 28 juni, 2007 @ 20:04vad jag menade är att bor man i en stad här uppe är den troligtvis så liten att du sällan behöver åka buss, inget annat.
Som norrlänning kan jag konstatera att det inte är så lätt att känna till alla oskrivna och traditionsstyrda regler när man inte upplevt dem tidigare. Men det fungerar ju åt båda hållen! Det är lika lätt för mig att känna igen storstadsbor när jag möter dem här uppe i Jokkmokk, som det måste ha varit för en infödd Stockholmare att känna igen mig när jag irrade omkring på tunnelbanan i Stockholm… :)
Man blir alltid lite vilse i nya miljöer, men jag just det som halva nöjet med att befinna sig någon annanstans än hemma. Man lär sig mycket av situationer som denna!
torsdag 28 juni, 2007 @ 20:21Om vi svenska skulle uppunnit terorismen så skulle terror vara att man satt lite för nära eller bredvid någon på bussen eller tåget
torsdag 28 juni, 2007 @ 20:22Och vad är poängen? Att han borde fatta att hon inte är från sthlm? Eller att hon är så infernaliskt bondaktig att hon frågar? Eller är det så att trevlighet är en såpass stor bristvara i sthlm att man blir tagen för dum om man själv är det?
Va fan, jag skäms ju när jag själv inte frågar och sätter mig bredvid en person på bussen.
torsdag 28 juni, 2007 @ 20:31jag fattar inte helt, är det roliga att svenskar aldrig brukar sätta sig nära varandra o så? eller frågar man inte så i Sthlm?
torsdag 28 juni, 2007 @ 20:39Men ge er för fan det är klart man inte behöver fråga om man får sätta sig bredvid någon på tuben eller på bussen. Då kanske vi till och med ska börja fråga om vi får gå på tunnelbanevagnen i framtiden, för fan kom igen det tillhör alla. Frågas behövs inte!
torsdag 28 juni, 2007 @ 20:49Oo, norrländska låter underbart :)
torsdag 28 juni, 2007 @ 20:57Apropå det där med att stå rätt i rulltrappan är folk tyvärr inte bättre på det i Stockholm än på andra platser i landet.
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:06Jag åker buss i östersund och minns inte sist jag hörde ngn fråga om lov.
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:10jag skulle nog inte agera så hemskt mkt annorlunda, som den pseudo-stockholmare jag är..
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:12#26: Jodå det är vi visst, det är bara det att vi står i vägen med flit för att irritera andra. Hänsyn bör tas till att vissa grupper är kraftigt överrepresenterade i denna kategori t.ex. fjortisar och pensionärer brukar lyckas bra och försök för all del inte flytta på dem för då kan det bli farligt med bubbelgum, ölburkar eller rullväskor;)
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:26Hm… Jag kom hem från mitt livs första Stockholmsbesök i dag. Jag har då inte fått en enda av dom klassiska fördomarna bekräftade!
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:34Min mor pratade helt naturligt med en kvinna på tunnelbanan, är det kanske en engångsföreteelse?
"Då fick jag veta att man minsann har bussköer i Stockholm och att de andra hade tittat snett efter mig."
Hahaha, vem fan bryr sig om att köa till bussen?
För övrigt: Varför skulle man vilja att någon sitter bredvid en på T-banan?
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:47ar i new york just nu och har ar det verkligen annorlunda. Folk pratar med varandra hur som helst och jag menar, om du behover hjalp sa ar det ingen som drar sig for att hjalpa dig. Dessutom sa brukar man bara borja prata med frammande manniskor bara sadar och typ sitter och skamtar med varandra. Underbart att se! Go new york!
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:47Håller med Andreas. 08:or i Jokkmokk beter sig heller inte som alla andra. Det går exempelvis inte att hälsa på dem från en bil, dom kollar bara rakt fram eller ner i backen. Kollar inte ens upp om man tutar. Snacka om att gå runt i sin egen värld.
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:53jag kände mig lite lost när jag skulle åka buss i Rom. Alla bara gick på överallt och sen var det nån som jobbade med att trycka på folk där det fanns minsta plats. jag stod bara kvar i min kö och väntade på nästa buss. det gick inte det den ggn heller…
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:54Haha, vadå, får man inte sätta sig jämte någon i Hufvudstaden?
torsdag 28 juni, 2007 @ 21:59som som sommaren>> Jag lovar dig att det finns "lotteriklungor" i stockholm oxå, även om det endast är på ett fåtal ställen…fast det är nog snarare "träng dig bäst du kan"-köer. Själv trivs jag bättre där det finns kö, mer rättvist så.
torsdag 28 juni, 2007 @ 22:01"Näe men jag är ledig!"
torsdag 28 juni, 2007 @ 22:10@ #21, citat från Fredrik Lindström, det är fult att sno andras skämt och låtsas att det är ens egna ;)
torsdag 28 juni, 2007 @ 22:15Ursäkta, men man frågar väl alltid ifall platsen är ledig, så gör vi i alla fall uppe i Övik. Det är ju oförskämt att bara sätta sig ner, även om platsen helt klart är ledig. vi frågar till och med än om det bara finns en plats kvar i hela bussen. Visst, svenskar undviker onödiga konversationer. Det händer faktiskt att folk hellre står än sitter bara för att de måste kommunicera för att kunna sätta sig. Bra tjuvlyssning för övrigt! :]
torsdag 28 juni, 2007 @ 22:16Oj, vad insnöad man är. För mig är det självklart att INTE fråga, stockholmare som jag är. Nej nu ska jag skärpa mig och bli lite o-stockholmig och fråga.
torsdag 28 juni, 2007 @ 22:27…Om jag skulle våga, dvs.
Jag vet att alla hatar det här ordet, men: KLOCKREN KLOCKREN KLOCKREN!!!
// Icke-stolt Stockholmare
torsdag 28 juni, 2007 @ 22:38Skitkul tjyvlyssning! Det där med att man sitter ensam på bussen stämmer helt, men jag hade inte hört det där med att stå till vänster i rulltrappan, och jag är ifrån Göteborg!
torsdag 28 juni, 2007 @ 22:46och jag som brukar sitta längst ut på dubbel sätena när jag åker kommunalt att man inte har blivit halshuggen. men det händer kanske 3 ggr per år max
torsdag 28 juni, 2007 @ 23:08Fang: Jomenvisst; men hela N.Y är en smältdegel med invandrare, det är nästan ingen som är född i N.Y. och det blir ett mer socialt klimat, framförallt i jämförelse med stela nordbor. Här i oslo är de värst.
Underbar tjuvlyssning. Oavsett om jag åker tunnelbana, buss eller spårvagn så frågade jag alltid förut, men folk orkar inte ens svara. Allmänn trevlighet och uppfostran verkar inte existera längre, för ingen uppskattar den vilket får som följd att den ingen använder den.
torsdag 28 juni, 2007 @ 23:59"Håller med Andreas. 08:or i Jokkmokk beter sig heller inte som alla andra. Det går exempelvis inte att hälsa på dem från en bil, dom kollar bara rakt fram eller ner i backen. Kollar inte ens upp om man tutar. Snacka om att gå runt i sin egen värld."
Det är ju inte konstigt att det är på ett visst sätt i stockholm, göteborg o.s.v.
fredag 29 juni, 2007 @ 00:03Hade alla i stockholm hälsat på alla bilar hade de ju aldrig hunnit med något annat, stadsbor och "lantisar" är annorlunda, inget är fel, förutom alla som ägnar sin tid åt att klaga på varandra här på tjuvlyssnat..
#42 Zahary
Tror att det där med rulltrappor gäller mest i städer med tunnelbanor (mer rulltrappor använda varje dag och folk som har brottom brottom). I och för sig är mina begränsade erfarenheter från Stockholm och London.
Och så finns det dom som påstår att vi som är från Göteborg inte har någon tunnelbana för att hela stan mest är byggd på lerjord. Men vi vet ju bättre… det är helt enkelt så att vi inte har något att dölja! ;-D
fredag 29 juni, 2007 @ 00:06fan vad tråkigt att det är så egentligen. det hade ju varit mycket trevligare om det hade varit helt naturligt att sätta sig vid närmsta person som sitter själv och bara börjat prata om vad som helst. men men, nu är det inte så ;D
fredag 29 juni, 2007 @ 00:07Det där med att hålla höger i rulltrappan har väl uppstått i Stockholm genom tunnelbanan. Hör man att det tåg man vill åka med är på ingång blir man inte överlycklig om man fastnar bakom två kvittrande tanter i bredd, barnvagnsmaffian eller det lokala dagiset på utflykt.
fredag 29 juni, 2007 @ 00:13Haha, ofta rädd för att prata med främlingar. Man blir ju GLAD om ngn pratar med en eller är det bara jag? Har tom. hänt att jag kramat främlingar bara för att se deras reaktioner ^^ (icke stockholmare)
fredag 29 juni, 2007 @ 00:23Hahah! Man märker verkligen när någon som inte kommer från stockholm ska åka tåg, eller rulltrappa. Min kusin (skåne-bo) var här för någon vecka sen, och jag har fått skämmas^^, När pendeltåget stannar på centralen ställer hon sej mitt framför dörrarna och försöker gå på, istället för att gå åt sidan och låta de som ska av gå av först. Dessutom stog hon mitt i dörrhålet till pressbyrån, och ingen kom varken ut eller in. Och sen var det ju det här med att stå på rätt sida i rulltrappan…
Man borde skaffa någon regelbok eller något om hur man rör sig i Stockholm…
fredag 29 juni, 2007 @ 00:26Stockholm är sorgligt.. mänskligheten är sorlig.. och jag tycker faktiskt att den här tjuvlyssningen är mer sorglig än rolig..
fredag 29 juni, 2007 @ 00:40_han_ va stockholmare _det_ märks !
fredag 29 juni, 2007 @ 01:16Det där med att man ska stå till vänster i rulltrappan finns ju i varenda storstad i hela världen. Högersidan är ju till för dem som har det extra bråttom och vill gå uppför trappan i stället för att stå.
fredag 29 juni, 2007 @ 01:39@ #33: I Stockholm är det för många som åker bil så man kan ju inte hälsa på alla så det är inget folk är vana vid. Själv hälsar jag bara när jag är ute i mindre folktäta områden
fredag 29 juni, 2007 @ 02:24oj. jag blir förvånad över att folk tycker att det är konstigt att man frågar en sådan sak. man behöver ju inte göra det, men det känns schysst i vissa fall. jag är själv från norrland och flyttade neråt landet för ett år sedan och har märkt att folk är mindre trevliga här nere. i umeå där jag bodde hälsade busschaufförerna alltid på en när man steg på. säger man hej åt en busschaufför här nere tittar de bara konstigt på en. märkligt. :)
fredag 29 juni, 2007 @ 03:57Jag tycker det är självklart att man frågar. under de tre åren jag pendlade till Kalmar frågade jag alltid och tycker att de flesta andra också gjorde det
fredag 29 juni, 2007 @ 06:22Ja, man är nog lite insnöad… Är uppvuxen i Sth, men jobbar nu i Jönköping och kom för ett tag sen på mig själv en morgon i Friskis´ omklädningsrum. Där fanns en (1) person till och efter nån sekund insåg jag att hon hade sagt nåt… till MIG? eh…va? Mitt default-läge är avstängd och sluten, antar att det är nån sorts försvar mot alla intryck man annars skulle få i stockholm. En dag hade jag satt mig på tunnelbanan bredvid (samma säte!) en rätt nära kompis till mig, utan att nån av oss såg den andra. Jag märkte att det var hon när hennes tfn ringde och hon började prata.
fredag 29 juni, 2007 @ 07:20MInns ni den gamla showen från Jonas Gardell? Sätter man sig i samma "hage" som ngn annan, när det finns tomma hagar – så är man antingen full, invandrare eller bög. Vi får kanske lägga till norrlänning nu. :)
fredag 29 juni, 2007 @ 08:02Jag är en inflyttad norrlänning som bott i Stockholm i 1½ år. Har inte vant mig än vid alla lustigheter som ni stockholmare har för er. Men jag tror dock att jag lärt mig de flesta av de oskrivna reglerna som tillämpas inom kollektivtrafiken. Det tog dock ett halvår innan jag upptäckte att bussköerna. De är väldigt svåra att upptäcka, då de är mystiskt lika vanliga klungor. Undrar lite över hur många människor som irriterat sig på mig sedan jag flyttade hit.. ett par tiotal tusen, kanske?
fredag 29 juni, 2007 @ 08:20Underbar person! Fler sådana efterlyses..! :)
fredag 29 juni, 2007 @ 08:33Men för bövelen, flytta tillbaka Plus-länken dit där den här hemma! Jag vill inte läsa nån jämrans modeblogg…
fredag 29 juni, 2007 @ 08:50Är också från götet och åker man i någon av våra få rulltrappor till tunnelbanan så är det höger som gäller om man inte vill bli översprungen.
fredag 29 juni, 2007 @ 08:51Jag hörde nyligen termen "Stockholms-ursäkta", vilket innebär att man säger "Ursäkta" i lagom neutral (ibland direkt otrevlig) ton när man i själva verket menar "Flytta på dig, idiot!". Som stockholmare måste jag erkänna att jag använder mig av det ibland…
Själv blir jag långt mer provocerad av såna som inte säger "ursäkta" utan bara står och väntar på att man ska flytta på sig (jag brukar jävlas med dem och stå kvar!). : )
fredag 29 juni, 2007 @ 08:53Jag är uppvuxen i Lidköping, en ganska liten stad i Västergötland och där frågade man alltid om platsen var ledig, eller om man kunde sätta sig där, på något sätt kolla så att det var okej att man slog sig ned. Det gäller även om man varit på besök i Skövde och sen skulle hem.
fredag 29 juni, 2007 @ 09:32Flyttade sedan till Umeå och här frågar man aldrig om det är okej att man sätter sig där. Tror det kan ha med storstad vs mindre stad att göra… Och jag har verkligen anpassat mig, här frågar jag aldrig, men hemma frågar jag alltid…
Hehe varför fråga? Det är ju bara att sätta sig.
fredag 29 juni, 2007 @ 09:38Men vad endel ska haka upp sig på att det måste finnas en "poäng" eller liknande med alla tjuvlyssningar. Detta tex är bara ett kul och tydligt exempel hur olika det är i olika delar/städer i sverige. Alla tjuvlyssningar är inte till för att vara roliga historier med en punshline i slutet.
fredag 29 juni, 2007 @ 09:41Jag använder "är det ledigt här?" som ett artigt sätt att påpeka att personen ska ta bort sina shoppingkassar eller sin väska från det enda lediga sätet i bussen, alternativt för att få komma åt fönsterplatsen. Annars är det väl bara att sätta sig? Och om man börjar prata lite så är det väl bara trevligt?
fredag 29 juni, 2007 @ 09:53Nu vill jag inte vara en gnällspik för jag älskar Tjuvlyssnat, men borde det inte stå "misstänksamt" istället för "misstänkt"?
Om man blir sur att någon sätter sig jämte en i kollektivtrafiken borde man allvarligt överväga att ta cykeln eller bilen. Alternativt gå i terapi.
fredag 29 juni, 2007 @ 10:03Jag får dåligt samvete om jag frågar först om platsen är ledig. Jag menar, tänk om dom inte vill, då kommer jag sitta och fundera över det under hela resan..
Jo är från Norrland..
fredag 29 juni, 2007 @ 10:11Tanke 2: Ännu bättre är alla som ställer sig i mittgången och hänger och tittar lite fåraktigt mot lediga sätet jämte, men sätter sig inte för att de inte vågar… muhaha. Om man är så rädd för främmande människor får man fasen uthärda..
fredag 29 juni, 2007 @ 10:28Alltså, jag bor i Lappland och har varit mycket i Stockholm (nästan varje sommar), men jag fattar fortfarande inte vafan folk stressar i rulltrapporna för när de ska till tunnelbanan. Missar man ett tåg så är det ju absolut ingenting, det går ju ett till inom typ max 11 minuter! Så stressad kan man väl inte vara att 11 min spelar särskilt stor roll.
fredag 29 juni, 2007 @ 10:57Sen det här med att inte prata med varandra, det tror jag inte är särskilt stockholmskt, det gör folk här hemma också. Det har nog inte med storlek på staden att göra, för här bor det 10 000 pers inom tätorten och 19 000 totalt i kommunen.. Snarare ett svenskt drag skulle jag tro. Och naturligtvis brist på hyfs!
men gud vad vissa av er hackar på sthlm:are då. åk till göteborg och använd stockholms-dialekt så får ni se hur otrevliga dom är där!!
fredag 29 juni, 2007 @ 11:12Hahahaha fyfan vad bra!! ROFL
fredag 29 juni, 2007 @ 12:13Inte lätt när det är svårt.
Jag har kört en liten ta-kontakt-kampanj där jag tvingar mig själv att kallprata lite mer med folk. Inte på ett jobbigt och tillknycklat sätt, men ändå.
Kan gälla vad som helst. Någon plockar apelsiner i fruktdisken samtidigt som jag eller väntar på bussen i samma busskur osv. De flesta personer är både trevliga och lätta att prata med dessutom. Rätt skoj, ni borde prova. Efter ett tag lossnar det.
fredag 29 juni, 2007 @ 12:14det är lite tokigt det där med olika regioner. Mikael Niemi påstår att skåningar (såsom jag) är "flabbiga" och pratglada, men jag hörde en göteborg-mamma på ICA som högljutt klagade på hur tysta och inåtvända skåningar är. "Här kan man ju inte sätta sig vid ett sällskap på krogen och bryta sig in!" överhuvudtaget är det nog göteborgarna som är mest pratglada faktiskt. dom är snälla mot mig i alla fall :)
fredag 29 juni, 2007 @ 12:3372 . haha vadå säga emot sig själv?
fredag 29 juni, 2007 @ 12:34Dryga stockholmare!
fredag 29 juni, 2007 @ 12:44Haha skön! Självklart behöver man inte fråga. Har någon sin påse där är det bara att börja sätta sig så att personen tar bort den. Man ska inte få en sådan lyx när folk behöver sitta i den fisvarma bussen. ;D
#72, min pappa bor i gbg så jag är där en hel del. Min erfarenhet är att det är 50/50, av någon anledning så tycker vissa inte om stockholmare bara för att dom kommer från Stockholm. Otroligt skönt att det finns dom som inte gör det. Fördomar ftl. Är en pingvin elak så är alla pingviner elaka. Gäsp. Att erfarenheten kanske är så är en sak, men man måste ju inte börja med en otrevlig kommentar bara för det.
Gällande den sociala biten, börjar man prata med folk i kommunaltrafiken så pratar dom oftast tillbaka. Dom flesta svenskar (mest i storstäder) verkar dock rädda för det. I London har dom en bättre "social attityd", min erfarenhet är dock att det är ännu bättre i Southamptonområdet. Där är det mer normalt och accepterat att prata med folk än i Sverige. Samma sak i USA, har dock bara varit i Kalifornien. Men det är ju inte så att folk blir förnärmade om man börjar prata med dom. Jag har börjat prata med flera stycken på tunnelbanan/pendeltåg/bussar/båtar/spårvagnar/tåg utan problem, det gick bra varje gång. Iaf i stockholm, jag har en dåligare erfarenhet från gbg men det kan vara pga att jag är stockholmare. Who knows.
fredag 29 juni, 2007 @ 13:13Äh, vad ni gnäller. Det är inte så konstigt att man får ett konstigt bemötande när man bryter mot gällande normer. Vare sig ni gillar det eller ej så är sthlm en liten storstad, och sthlm:are beter sig därefter.
fredag 29 juni, 2007 @ 15:08Tossiga människor :)
fredag 29 juni, 2007 @ 15:13Jag är born and raised stockholmare och jag tycker att folk är trevliga.
fredag 29 juni, 2007 @ 15:22Men man blir ju skitlack om nån sätter sig bredvid en om det finns rader där ingen sitter.
Då är man ju retarderad.
Skillnaden mellan Stockholm och exempelvis London och Köpenhamn tydligt skyltar att man ska stå till höger och passera till vänster i rulltrappan. I Stocholm finns dte ju inga skyltar om det utan man förväntas veta det ändå.
fredag 29 juni, 2007 @ 15:32#53 Leon – Du har missuppfattat det hela. Man står INTE till vänster i rulltrappan. Man står till höger. Vänstersida är till för springande.
fredag 29 juni, 2007 @ 16:00#81 Nä det är man inte. Men det kanske du är, som inte kan stava till "retarded".
fredag 29 juni, 2007 @ 16:25Jag frågar för det mesta alltid innan jag sätter mig. Känns artigare att göra så.. Har inget med att jag tror att platsen skulle vara upptagen att göra. Då har ju sura Sthlmare möjlighet att säga nej om de inte vill att jag ska sitta där. =)
fredag 29 juni, 2007 @ 16:46Heh, jag minns när jag och en kompis och våra morsor var i stockholm en gång när vi var små. Vi satt i tunnelbanan, och kompisens morsa plockar fram en tablettask och bjuder oss, för att sedan erbjuda personen som satt på andra sidan vagnen.
Jag har sett få blickar som matchar den vi fick då. =)
fredag 29 juni, 2007 @ 17:00på den bussen jag åker är det inget ovanligt att folk börjar prata med varandra. men jag tror det har mer att göra med att väldigt många är relativt nyinflyttade invandrare/studerande på högskolan, och att de helt enkelt inte fattat hur man brukar bete sig i kollektivtrafiken än. jag är ingen jättesocial person egentligen, men jag tycker det är trevligt.
däremot händer det aldrig att någon frågar ifall platsen är ledig. sitter där ingen så är det ledigt och då sätter man sig där själv!
fredag 29 juni, 2007 @ 17:27Inget fel med Sthlm, jag är ju en halv Sthlm:are typ. Halvt uppvuxen där och i Eskilstuna och efter att ha läst här så har det gått upp för mig hur jag tillämpar de sociala reglerna helt omedvetet. Det är vanligt för mig att sätta mig ner på någon ledig rad när jag befinner mig i tunnelbanan – samma regel används i Eskilstuna när man åker buss. Ingen frågar "Ursäkta, är det ledigt här?" utan folk sitter bara. Sen som #81 Sphinxone säger så blir man retarded om någon sitter bredvid en när det väl finns utrymme. Sen så håller man alltid käft med, även om någon snackar.
fredag 29 juni, 2007 @ 17:33Mina slutsatser av att läsa både tjuvlyssningen och vissa kommentarer är att de allra flesta (inte alla!) stockholmare måste vara väldigt rädda för att ta kontakt med nytt folk, vad gör det ifall någon kommer och sätter sig brevid en även fast det finns tomma rader? Det tyder väl bara på att den personen tyckte att du såg intressant ut eller något!
Släpp loss och kallprata lite!;)
Och varför blir man less ifall någon är trevlig och frågar om sätet är ledigt? det förstår jag inte.
/Norrlänning
fredag 29 juni, 2007 @ 18:28#79 Japp, Stockholm är en alldeles för liten storstad. Sverige är ett alldeles för litet land. Det är inte kul ibland. Vad du menar med att stockholmare beter sig därefter vet jag dock inte, och hur beter sig gbgare och malmöbor som är från mindre storstäder?
#84 Det är slang.
#89 Less? Det är mycket ovanligt att folk frågar om man får sätta sig eller inte. Killen blev väl bara förvånad. Förstår inte hur man kan tolka det som att han blev less.
Roligt att se att folk upplever Stockholm annorlunda, det är ändå en kul stad i slutändan. Vi behöver fler som inte fastnat i normerna så att fler folk vågar tänja gränserna. Det finns dock definitivt en hel del folk som gör det helatiden. Minigolf i tunnelbanan någon? Fast jag skulle nog föredra att bo i en större stad. En stad anpassad för mig istället för att jag ska anpassa mig efter staden är det ultimata. Några cafen/affärer har öppet dygnet runt, jag hoppas att fler hakar på. Någon som kan tipsa om en stad där nästan allt har öppet nästan dygnet runt? Förutom Las Vegas. :P
fredag 29 juni, 2007 @ 19:58Det jag tycker är väldigt irriterande är när folk sitter med sina små handväskor på sätet brevid sig fast än att bussen är fullproppad. Då brukar jag säga "kan jag sitta här?" och sen flytta bort deras väska. Dom brukar bara stirra surt tillbaka.
fredag 29 juni, 2007 @ 21:26Hahaha, bäst
fredag 29 juni, 2007 @ 21:37i sthlm så är nästan alla kyliga och iskalla, ingen sitter bredvid varandra på bussen om dom inte måste. jämnåriga människor står hellre än sätter sig bredvid. om ngn man inte känner kanske säger "Går den här till T-centralen?" så blir man väldigt chockad. Allt ni har hört om sthlm är sant.
//En sann stockholmare
fredag 29 juni, 2007 @ 21:58Alltså, ni som tror att killen blev sur kan ju inte ha tänkt till, eller så är ni lika ovana vid kollektivtrafiken i allmänhet och t-banan i synnerhet som den här norrländska tjejen.
Om jag ska åka kommunalt till jobbet, kliver på en buss, som tar mig till en annan buss, som tar mig till t-banan där jag byter linje en gång. Frågar jag då någon om lov varje gång jag vill sätta mig ner? Fram och tillbaka till jobbet, varje dag? Skulle ju vara sjuuuuuuuukt.
I samband med längre tåg/bussfärder kan jag dock förstå att man frågar. När jag åker från stockholm för att hälsa på min mormor i bollnäs t.ex.
ps. bor inte i sthlm men inte så långt ifrån heller.
fredag 29 juni, 2007 @ 22:06Miriam (#71): 11 minuter kan göra stoooor skillnad, ska jag säga dig. Speciellt om man ska byta till en annan linje eller buss. Ibland kan man har typ 90 sekunder på sig att ta sig från plattform A till plattform B innan ens tåg/buss går och man måste vänta ytterligare 10 minuter innan nästa går. Har man missat båda då så är man alltså ca 20 minuter försenad.
Själv stör jag mig som fan på att mina tåg till jobbet ALLTID matchar varandra så att man måste springa från gröna linjens stationer till blåa linjen långt ner i underjorden, annars missar jag mitt tåg med 1 minut och måste vänta 10 minuter till. Det är onödig dötid som man inte gärna vill slösa bort när man gått upp klockan 5 på morgonen för att ens hinna med första tunnelbanan. Och 10 minuter kan för övrigt vara skillnad på att komma i tid till jobbet och att komma försent till jobbet, vilket inte bara påverkar mig, utan även mina kollegor, chefer och kunder. För att inte tala om alla gånger man har haft bråttom till t-centralen för att hinna med ett tåg, och folk bara står i vägen och tycker att man ska chilla ner sig. Med andra ord – om någon är stressad i tunnelbanan, stå för fan inte ivägen med flit, det är sjukt irriterande, och sjukt elakt.
och apropå nån annan kommentar långt upp där nånstans: Varför envisas folk med att sätta sig på yttersätet i bussarna när det är fullt? Jag vill inte behöva säga "ursäkta mig, men jag skulle vilja sitta där" varje gång jag ska åka buss, bara för att ni låtsas om att ni inte ser att andra människor vill sitta.
lördag 30 juni, 2007 @ 00:07Hur många upplever svårighet att välja vem de ska sätta sig bredvid då? Säg att det sitter en människa per rad, så att säga, så att man MÅSTE sätta sig bredvid någon om man vill sitta. Är det fler än jag som brukar sakta in för att hinna kolla in vem som verkar mest sympatisk eller minst brydd över att få en objuden sätesgranne?
lördag 30 juni, 2007 @ 02:25Har man folk bakom sig kan man inte stanna upp och blockera, heller, vilket för mig brukar medföra att jag drabbas av en lätt panik ju längre bak i bussen jag kommer, innan jag tvingas kasta mig in bredvid någon gammal tant som ser snäll ut.
#93 Vart ser du dom? Har inte sett folk som gör så, speciellt inte nästan alla. Testa att prata med 10-100 pers på vägen till din slutdestination. Se hur få otrevliga människor du möter. Seriöst alltså, testa.
#96 Finns säkert en del som gör det Maria. Själv brukar jag inte göra det och har inte tänkt på någon press när människor är bakom en. Bara o sätta sig där man behagar. Däremot på Pressbyrån när man med enkronor och femmor ska betala något dyrt och det är en riktigt lång kö bakom en, då vill man gärna skynda på sig lite för man vet hur jobbigt det kan vara när man själv har bråttom till tågen och någon står o fibblar med mynt. Man dömer andra efter sig själv. :)
Slutkommentar: Hur kan folk tro att 782000-1.918104+ människor är otroligt lika varandra och har nästan exakt samma sociala vanor? Jag hoppas verkligen att inte alla är seriösa för annars börjar jag oroa mig för hur Sverige kommer att vara i framtiden. Det är ju nästintill löjligt. Zzz.
lördag 30 juni, 2007 @ 06:03Jaha, då var vi där igen! Norrlänning= från Gävle eller Karesuondo? Visst är retarderad rätt stavat, det heter så på svenska. Retarded är engelska. Huruvida det stämmer i och med att man sätter sig bredvid en stockholmare, låter jag vara osagt. Däremot var förslaget om att skriva en handbok för norrlänningar och övrigt slödder som behaga besöka Stockholm en RIKTIGT utmärkt idé. Skriv den genast!
lördag 30 juni, 2007 @ 11:20varför ska alla skriva 700raders kommentarer? jag tycker tjuvlyssningen va kul:)
lördag 30 juni, 2007 @ 16:2390# – malmö o gbg är stora småstäder..
lördag 30 juni, 2007 @ 16:46Elna/#98,
Störde mig också på det. Min sambo (fru om mindre än en månad) är från Härnösand och hennes dialekt(-rest) är inte särkilt lik hur man snackar i Piteå. Bra mycket mer skillnad än på t.ex. skånska och småländska (för att ta ett par allmänt accepterade dialekter).
För övrigt,
lördag 30 juni, 2007 @ 23:15Det är faktiskt tillåtet att bara gå rakt igenom folk som omedelbart stannar när de klivit av tåg/tunnelbana/pendeltåg/rulltrappa alternativt inte låter folk gå av pendeln innan de skall på. Ny regel från 1 juli.
jag frågar aldrig om jag får sätta mig brevid någon.. om någon skulle sätta sig brevid mig fast bussen är typ tom skulle jag undra om det är nått allvarligt fel på den personen haha. *norrlänning* (norrbotten)
söndag 01 juli, 2007 @ 01:59Undra hur svenskarna skulle klara sig med sitt "personliga utrymme" om dom var tvungna att pendla i Tokyo ;)
söndag 01 juli, 2007 @ 13:30är det bara jag som tycker att det här är totalt sönderdiskuterat ?
söndag 01 juli, 2007 @ 15:36Som någon före mig påpekade: Norrlänning? Jaha? Norrländsk dialekt? Det finns knappt. Det är som att säga till att en göterborgare och en skåning talar "götländska". Men, det är ju inte direeekt samma sak, lika lite som folk i Sveg, Bjurholm och Kummavuopio känner språklig samhörighet.
söndag 01 juli, 2007 @ 16:41Haha. Tänkte på det när jag var nere i Stockholm i helgen, det känndes bara så jävla jobbigt att sätta sig utan att fråga något, men jag lyckades hålla mig ifrån det så att ingen bussar drogspan på mig.
måndag 02 juli, 2007 @ 08:39Hahah, vilken skön tjuvlyssning! Jag är själv Stockholmare och har aldrig ens tänkt på att det existerar några "oskrivna regler".
måndag 02 juli, 2007 @ 16:13#63 Det är bara så sant! "Ursäkta"="Flytta på dig nu din idiot och om du inte gör det så armbågar jag mig förbi i alla fall"
Förövrigt hoppas jag att alla besökare i vår fina huvudstad känner sig välkommna och förstår att den stockholmska "kylan" inte är det samma som otrevlighet.
att irritera stockholmare på tunnelbanan gör man ju genom att klaga på att spårvagnen är konstig :P
det där med rulltrappan verkar gälla mer eller mindre alla större städer med rulltrappor, iaf vad jag sett.
måndag 02 juli, 2007 @ 17:10Jag gör samma sak fast på bussen.. iof har för mig att jag gjorde det ibland på tunnelbanan då jag var i Sthlm också.. =)
måndag 02 juli, 2007 @ 19:34Som många har skrivit så uppfattas ngn som sätter sig brevid en främmande person (eller börjar konversera!) av de flesta som aningen suspekt men faktum är väl (har inga bevis) att de flesta faktiskt tycker att det är trevligt att prata med folk.
Fast det är väl just därför det är så svårt att ta kontakt; man vill inte uppfattas som en idiot eller invandrare :P
måndag 02 juli, 2007 @ 22:41En sak som jag tänkte på sist jag var i stockholm var hur tyst det var på tunnelbanan. Visst, inte så att vi pratar sönder varandra i göteborg. Men ändå väldigt stor skilnad. Det kändes obehagligt och spänt. Som en spökstad. Nä jag diggar inte stockholm, den dryga dialekten bidrar nog en del till mitt förakt-
tisdag 03 juli, 2007 @ 01:14Finns väl en anledning till att göteborgare föraktar stockholmare men inte tvärtom? ;)
Hmm, ingen som funderat på om hon hade några speciella motiv till att få igång en konversation? ;)
Jag menar att om (köns)rollerna hade varit ombytta så hade kommentarerna om att "han bara försökte få henne intresserad" antagligen varit legio.
tisdag 03 juli, 2007 @ 13:20Tack alla för intressanta inlägg och kommentarer! Jag tycker det var riktigt givande att läsa allas funderingar. Bra ton hos de flesta också. Avsaknad av den där tråkiga konfrontativa motsättningen stockholmare mot resten, som jag tycker många i äldre generationer är präglade av. Den yngre halvan av generationen kanske har kommit förbi det och kan resonera om lokala normer och kulturskillnader utan att det blir så laddat, utan bara helt enkelt intressant!
Jag är från Stockholm och har varit med om elaka kommentarer när jag varit ute i landet men det har varit sällsynt. De allra flesta är trevliga och snälla och coola både i Sthlm och i resten av landet.
Åh, vad jag älskar att slippa ha någon bredvid mig på sätet! Och om det är tre platser lediga tycker jag att det är hyfsat att välja diagonalplatsen eller den bredvid, inte den mittemot så man måste ha nån framför ögonen och behöva ha trångt för benen helt i onödan! Jag tillhör också dem som hellre står än trycker in mig i ett halvfullt "bås" i tunnelbanan. Om det inte är packat med folk förstås. Då blir liksom det relativa utrymmet större runt varje säte och då känns det inte som om man besvärar lika mycket.
Men det är ju inga långresor man gör direkt, så om nån "tränger in på ens territorium" så går man ju ändå av efter några hållplatser. Men det är intressant att vi är så många som reagerar på samma sätt. Man inser att man är en del av en kultur, och att det inte är ens egna åsikter i grunden.
onsdag 04 juli, 2007 @ 01:30Ja, stockholmare är väl inte kända för att vara artiga… ;)
onsdag 04 juli, 2007 @ 16:14Alltså, vad är det för fel med att vara artig? Hände samma sak för mig på Centralen – fast gubben verkade mer förvånad än att han dumförklarade mig..
onsdag 04 juli, 2007 @ 22:16JA, folk frågar om platsen är ledig här i norrland, men det har blivit mindre och mindre av det nu när fjortisarna har invaderat stan.
Dom små söta liven ställer sig inte ens upp om en 80åring kommer in i bussen och alla platser är upptagna, och det händer att dom gamla får sitta i trappen vid ingången under längre sträckor (25-30 min).
Sist det hände vart jag så arg att jag gick ifrån min fönsterplats och bad den yttre tjejen bereda plats för en gubbe som inte såg så vidare kry ut. Tro det eller ej, men så fort jag ställt mig upp och började hjälpa gubben så satt det DIREKT en 13-14 årig tjej på min gamla plats och sa överlägset; Det här är MIN plats nu!
Kortfattat: Gubben fick sätta sig ner efter att jag med hjälp av en annan fick bort fjortisen…
Jag tror helt enkelt inte att oartigheten bara förekommer i sthlm, utan att småungarna nuförtiden är bortskämda och inte kan skilja på rätt eller fel.
torsdag 05 juli, 2007 @ 18:37#116 Blame the parents! Det är tråkigt att många inte kan uppfostra deras ungar bra. Det orsakar att både många av dom själva och andra föräldrar klagar på dom stackars barnen. Dom kommer in i världen helt tomma, det är föräldrarna och samhället som formar barnet. Många föräldrar är dock mycket svaga jämfört med samhället. Så klaga på orsaken istället – svaga föräldrar. Dominanta barn blir alltmer vanligt.
Alla föräldrar borde ta körkort i mamma- o pappalivet. En obligatorisk kurs i allmän barnpsykologi vore väldigt trevligt det med. Nannyprogrammen borde lära folk lite mer iaf.
fredag 06 juli, 2007 @ 11:21Så trist att allmänt hyfs måste förväxlas med okunnighet? Jag har rest runt en hel del såväl i och utanför Europas gränser och har uppmärksammat hur långt man kan komma på vanlig jävla artighet.
Jakob/Saga:
fredag 06 juli, 2007 @ 13:28Kollektivtrafik och rulltrappor är inte på något sätt främmande för oss norrlänningar. Med er naiva syn på omvärlden i åtanke vill jag föreslå en tripp utanför stockholms biltullar. Varför inte norrut? Passa på i sommar, vetja – isbjörnarna vaknar inte än på länge!
Jag tycker tjejen verkar vara väldigt gullig, även om det så klart är helt onödigt att fråga om det är ledigt på tuben – sitter ingen på sätet så är det ju fritt fram.
Och ett tillägg till andra kommentarer: Jag tycker stämningen kan vara ganska dryg i tunnelbanan (jag är född och uppvuxen i Sthlm och har tillbringat mycket tid i tuben) men så är det ju i de många andra städer också. Jag brukar inte vara dryg i onödan, man kan kosta på sig ett smajl eller ställa en fråga eller vad man nu vill. Vilket är lättare för icke-stockholmare att göra än för infödda!
Dessutom satsar jag stenhårt på att hjälpa turister och på att vara vänlig överhuvudtaget – sprider man god stämning så fortplantas det.
PS. Vad kul att det äntligen planterats in isbjörnar i Norrland. Då kanske jag ska ta mig en tur utanför tullarna.
söndag 08 juli, 2007 @ 23:01Kul tjuvlyssning, men det torde inte vara enbart en företeelse i Sthlm, här i Gbg år man onda ögat i många liknande situationer, men likväl kan man hamna brevid "goa gubbar och gums", beror på personlighet å inte vilken stad man kommer ifrån.
måndag 09 juli, 2007 @ 00:28Jag har tänkt på en del när jag läste kommentarerna.
# 48 och 95: Måste man alltså skynda sig för att hinna med sitt tåg i Stockholm? Jag förstår inte. Det är ju bara att ta nästa 5-10 min senare. "Åh nej jag kom 10 min senare." Jag tycker man är töntig som klagar om 10 min. Värre är det om man ska till byarna i Norr. Där går bussarna kanske en gång i timmen om man har tur, till vissa ställen en gång om dagen förutsatt att det är skoldag. Då gäller det att hinna med den och då förstår jag om man springer om nån.
#94: Tar det mycket på stämbanden att uttala 4 extra ord, för dig blir det 4×4=16 ord på ditvägen och 16 på hemvägen. "Kan jag sitta här?" eller "Är det ledigt här?". Men jag vet inte, orden kanske kan ta slut. Det är ju för att vara vänlig man fårgar om man får sitta bredvid en. Ofta sitter personen ytterst. Ska man då tränga sig över honom/henne? Om han/hon har en väska. Ska man då sätta sig på väskan eller ta upp väskan och släppa den i personens knä? Nä, det är lika bra att fråga och göra det till en vana. Frågar man "är det ledigt här" menar man antagligen inte ordagrannt frågan, utan snarare undrar man om det är ok att sitta där.
I Norrland hälsar man på busschaufförerna, ja. Vad tråkigt det måste vara för busschaufförerna i Sthlm om ingen hälsar. Om man inte hälsar är man ju en sur människa.
En annan sak jag tänkte på är att det är faktiskt olika i samma stad. Inne i stan hälsar man ju inte på alla man går förbi medan man gör det i byn. Dessutom gäller olika "regler" i stadbussarna respektive byabussarna. Åtminstone är det så här i Lule.
måndag 09 juli, 2007 @ 10:45Verkligen såå sant. Jag bor i sthlm men kommer från Dalarna. Första gången jag gick på en buss, och fråga om platsen var ledig så blev jag nog puckoförklarad! För i sthlm pratar man inte med folk, gör man det så är det bara taskiga komentarer och tjafs, väldigt synd tycker jag :/
fredag 20 juli, 2007 @ 23:07Jag förstår inte det roliga i tjuvlyssningen. Att hon frågade om hon fick sätta sig ner bredvid honom? Det är bara ren artighet, vilket jag helt allvarligt måste påpeka har undgått de flesta stockholmare. Till och med Jag, som kommer från Umeå, försöker hjälpa till så gott jag kan om någon frågar efter vägen i Stockholm. Själv har jag bara stött på arroganta och otrevliga stroppar där nere. Nej, stockholmare är inget för mig!
tisdag 24 juli, 2007 @ 14:11Johanna/Amelie: Det är ju just det som är poängen, det är självironi på stockholmskt vis. Men det fattar ni utbölingar tydligen inte ;).
onsdag 01 augusti, 2007 @ 01:02Oj Oj Oj! Känner igen mig totalt i situationen. Att vara norrlänning i stockholm är fan inte lätt.
söndag 12 augusti, 2007 @ 01:41Haha! Exakt så var det för mig första gången i stockholm, var väl en 14-15 år. Hade bara åkt länsbuss i norrbotten innan, där frågar man alltid eftersom nån kan vara inne och handla eller på bussens toa.
tisdag 14 augusti, 2007 @ 16:57Helt klockrent, jag är hemskt ledsen, men vi Stockholmare är bara inte vana vid att folk gör så. Det betyder dock inte att alla är stroppiga ;)
torsdag 23 augusti, 2007 @ 17:59vrf skulle platsen inte vara ledig…? det inte så att man typ springer runt i tunnelbanan
lördag 08 september, 2007 @ 02:48jag brukar lägga typ nån väska brevid mig på tbanan så att ingen sätter sig där, såna är många stockholmare
lördag 08 september, 2007 @ 03:05Så länge man inte har betalat för sin osynlige låtsaskompis får man vackert acceptera att platsen bredvid är fri att brukas av annan resenär. Det är därför det kallas KOLLEKTIVTRAFIK. Tyvärr tror jag inte alls att detta är ett sthlms-relaterat problem. Och inte heller är det ungdomar som brister mest på denna punkt. Tanter är det stora problemet. De sitter med sin fjolliga handväska på sätet bredvid sig medan en ung man med sittvagn och bebis på magen får stå (hände igår i Norrköping)
onsdag 26 december, 2007 @ 11:12Daniel: "Varför skulle man vilja att någon sitter bredvid en på T-Banan?"
onsdag 27 februari, 2008 @ 09:05Hoppas du skämtar, det är väl f*n två säten bredvid varandra? Tror du då att man har det ena sätet bara ifall de går på en extra stor person som behöver två säten?!
Jisses, vad spelar det för roll om man sitter bredvid någon? Det är inget man behöver bry sig om, o inget som skadar senare i livet heller…Gå ist då
I uppsala fungerar kösystemet så att den som har snabbste biljetten får kliva på först, ska man betala med telefonen, eller med växelpengar, väntar man med att gå in så de med busskort får gå först.
söndag 06 juli, 2008 @ 00:43Håller med Fang om att folk i huvudsak är öppnare i USA. När man gick in i hissen på hotellen börjar folk fråga var man kommer ifrån och sådant. De är jättetrevliga! Tänk om vi stockholmare var så också :) I Stockholm när man får gå före i kön känns det som ett mirakel om personen i fråga är en ängel
fredag 10 september, 2010 @ 19:05