Att handskas med barn
Tunnelbanan mellan St Eriksplan och Fridhemsplan
Man ~35 (till sin dotter): Men var har du vantarna?
Dottern ~5: Oj. De är kvar hos Johan.
Mannen (irriterat): Fan, då måste vi köpa nya vantar för tredje gången denna veckan!
Dottern: Men, pappa, det var inte med flit – det var med råk!
Publicerat den 31 mars, 2008 kl. 23:04 under Stockholm av Jennie
Kommentarer: 57 -
givetvis… för johan kastar alla överblivna vantar i kaminen varje kväll…
måndag 31 mars, 2008 @ 23:07Satan vilket bra uttryck – "det var med råk". Måste man komma ihåg.
måndag 31 mars, 2008 @ 23:12naaaaaw :D
måndag 31 mars, 2008 @ 23:13Det där var ju faktiskt fruktansvärt gulligt av barnet. Synd om den något irriterande mannen, det är ju inte så att det går att hämta vantarna en annan dag, utan det måste köpas nya.. eller som # 1 skrev, johan kastar dom i kaminen :P
måndag 31 mars, 2008 @ 23:22råk?
måndag 31 mars, 2008 @ 23:24Hon råkade göra det, antar jag att "råk" betyder.
måndag 31 mars, 2008 @ 23:36Men vad sött! :D
Sen kan man ju undra varför de inte kan hämta vantarna hos Johan? Äter han vantar till middag eller? :oP
måndag 31 mars, 2008 @ 23:42hahaha awww va sött :D
måndag 31 mars, 2008 @ 23:44Antagligen var det så att flickan syfte på att det inte var meningen att glömma vantarna hos Johan. Hon råkade göra det och det är den händelsen hon benämner som "det var med råk".
måndag 31 mars, 2008 @ 23:56Haha, bra uttryck! Det ska jag börja använda.
Jag undrar också vad Johan gör med alla vantar xD
tisdag 01 april, 2008 @ 00:03Vilka minnen detta väcker. Jag gjorde i stort sett precis samma sak själv som liten pilt.
Kastade alltid iväg såväl vantar som mössa när vi var ute och vandrade eller lekte i parker och skogar. Sedan fick fäderna mina skäll av sina gelikar för att jag aldrig hade sånt på mig.
Personligen tror jag att det gjort mig immun mot förkylningar.
tisdag 01 april, 2008 @ 00:04Tack *melalnslöadf. och Simon. Det hade jag aldrig kommit på själv. Vad skulle vi göra utan er som förklarar tjuvlyssningarna för oss mindre begåvade läsare… Tänk, inte en enda skulle vi förstå.
Dessutom är vantarna säkert photoshopade.
tisdag 01 april, 2008 @ 00:14Råken Råkensson är min bästa vän.
Förresten var det inte med flit jag skrev den här kommentaren. Det var med råk.
tisdag 01 april, 2008 @ 00:15jag hade alltid massor av udda vantar. lite som strumpförbannelsen fast på händerna liksom….
tisdag 01 april, 2008 @ 00:35Smart Simon
tisdag 01 april, 2008 @ 03:08haha det var ett flitigt använt utryck när man var liten ;P
tisdag 01 april, 2008 @ 03:49Det var gulligt uttryck, det ska jag börja använda. Själv brukar jag glömma mina vantar på bussen. Jag är stamkund på hittegodscentralen.
tisdag 01 april, 2008 @ 04:45Väldigt sött. =) Påminner om min lillebror som trodde att det hette "en bäv" "flera bäver"… =)
tisdag 01 april, 2008 @ 05:57The girl coined a new term…kontakta SAOL.
tisdag 01 april, 2008 @ 06:24Kan nog handa att jag låtsas stöta till någon på bussen idag och ursaktar mig med att det var med råk.
tisdag 01 april, 2008 @ 06:35haha med råk. då kan man ju inte bli sur:P
tisdag 01 april, 2008 @ 06:48Så sa mina barn också ibland när de var små – jättegulligt! Hade glömt det. :)
tisdag 01 april, 2008 @ 06:55Jag gick ner mig på isen idag för den var med råk.
tisdag 01 april, 2008 @ 07:44Haha vilket gulligt uttryck
tisdag 01 april, 2008 @ 08:03happymealunge [redigera]
tisdag 01 april, 2008 @ 08:13Raderad (med all rätt) av Kruosio 10 september 2007
En happymealunge är en liten skogsvaralse som livnär sig på snabbmat, främst från McDonalds, därav namnet. fullvuxna Happymealungar är vanligen 7-8 dm höga och väger 15-17 kg, honorna är oftast något större än hannarna. De har ett primitivt skriftspråk och har observerats använda enklare verktyg så som stenar, pinnar och datorer av märket DELL. Happymealungen är ett däggdjur av arten primater och är huvudsakligen utbredd i Centraleuropa och Kaukasus även om enstaka exemplar har påträffats i Skandinavien. Happymealungarna är normalt mycket skygga men då de förvägras snabbmat från sina tillfälliga mänskiga värdar blir de ofta våldsamma och mordhotar vederbörande. Inga tillförlitliga estimat på hur stor happmealungepopulationen är finns för närvarande då de oftast håller sig undan människor men enligt världsnaturfonden har populationen stadigt krympt sen 1950-talet och man överväger att uppta happymealungen på deras lista över hotade djurarter. De främsta hoten moten mot happymealungar anses vara det minskade antalet snabbmatsresturanger i deras områden samt ökat flugfiske.
VIlken söt unge, om jag ska ha barn ska jag ha en sån, borttappade vantar eller inte…
Förresten, tack så mycket till alla er som förklarade, skulle aaaldrig fattat annars…
tisdag 01 april, 2008 @ 08:20-> 14.Maria: Garvade gott åt en bäv-flera bäver! *haha* Undrar om jag faktiskt kommer ihåg att använda det var med råk… ;)
tisdag 01 april, 2008 @ 08:3311. Axel: den där strumpförbannelsen, den lider jag med av!
tisdag 01 april, 2008 @ 08:53@ Axel och Filosofia:
tisdag 01 april, 2008 @ 09:37Ett tips för att motverka strumpförbannelsen är att se till att båda sockarna hamnar i tvättkorgen tillsammans och inte vid olika tillfällen, alt. kan man sy ihop dom med varandra i ett långt band. Såna vissa små barn använder för att INTE tappa bort vantarna. Visserligen kan det vara lite obekvämt till en början men man vänjer sig rätt fort.. Man tar alltså på sig sockarna före byxorna då (ett förtydligande), för annars ser det lite konstigt ut.
Btw, Filosofia, när du har länkat till tjuvlyssnat på din blogg så har du stavat fel (tjuvylyssnat tror jag det var)så länken fungerar inte^^
tisdag 01 april, 2008 @ 09:45lovely
tisdag 01 april, 2008 @ 10:20Det är så här vårt vackra modersmål bryts ner… råk… förfärligt sött ändå…
tisdag 01 april, 2008 @ 10:22Gubben: Nej, det är så här vårt vackra modersmål utvecklas.
tisdag 01 april, 2008 @ 10:29Naaaaaw!
tisdag 01 april, 2008 @ 10:29Johan måste vara en väldigt avskyvärd pojke, när de absolut inte kan återvända till honom. Stackarn.
tisdag 01 april, 2008 @ 10:56den ungen skulle man lägga vantarna på
tisdag 01 april, 2008 @ 11:08Jag bara avkyr människor som känner att dom behöver förtydliga självklara tjuvlyssningar.
Get a life!
Eller…äsch…det kanske jag också skulle göra :)
tisdag 01 april, 2008 @ 11:42heheh sööt unge :P
tisdag 01 april, 2008 @ 11:43GE MIG DET BARNET! jag vill ha den ><
tisdag 01 april, 2008 @ 11:52Sött barn :)
tisdag 01 april, 2008 @ 12:11PiaS: Tack för att du sa till, ska jag fixa :)
tisdag 01 april, 2008 @ 12:4423. Ubbeblubb///
Skrattar så jag storknar! =D
tisdag 01 april, 2008 @ 13:14Skönaste kommentaren idag.
Åh, jurg! <3 <3
tisdag 01 april, 2008 @ 14:02bimbo#43, va fan sa han nu som va så jäkla roligt då?"Den ungen skulle man lägga vantarna på" hahahhaha fan vad kul, not. Tycker säkert itne ens att han är rolig vill bara tycka som alla andra. Skapa en en konstruktur i vårat överbemannade samhälle…
tisdag 01 april, 2008 @ 15:23Aaaw! Vad gulligt. Så måste man ju börja säga.
tisdag 01 april, 2008 @ 18:02"Det var med råk" – så jävla bra. Kan bli hur användbart som helst!
tisdag 01 april, 2008 @ 18:32http://slarvmajan.blogspot.com/
va söt
tisdag 01 april, 2008 @ 18:51gud så underbart gullit!
tisdag 01 april, 2008 @ 19:22DE VA ME RÅK … (;
Torraste rubriken någonsin.
I like.
tisdag 01 april, 2008 @ 23:28sämst.
onsdag 02 april, 2008 @ 13:29-> gubben; ja, när språket bryts ned och förstörs på detta sätt så känns det inte lika hemskt längre, trots att det borde. Men man får trösta sig med att barn lär sig, så de kan vara söta när de är små, och sen lär de sig (förhoppningsvis) att uppskatta språket.
För övrigt måste det nämnas att tjuvlyssningen var väldigt söt ;-)
onsdag 02 april, 2008 @ 15:12Gubben: Denna länk förklarar i korta drag hur språk utvecklas.
Jag skulle tro att få om ens några av de orden du använde i din kommentar inte har utvecklats ur andra ord.
http://www.sprak.se/historia.htm
fredag 04 april, 2008 @ 11:32Är det ingen som fattar att de kan ha haft bråttom någonstans, eller kanske kommit halvvägs och att det kanske var fruktansvärt kallt, eller hon kanske var tvungen att ha vantarna nästa dag, och Johan kanske inte var hemma och bla bla bla ni kan nog komma på fler saker själva…
fredag 04 april, 2008 @ 16:06sådär sa jag hela tiden när jag gick på dagis,
fredag 04 april, 2008 @ 18:11jag förstod inte riktigt de roliga först
Aw, det var ju sjukt gulligt. "Det var med råk" var faktiskt ett rätt bra uttryck…
fredag 04 april, 2008 @ 23:24Rik familj
torsdag 10 april, 2008 @ 23:25naaw! Ascoolt uttryck haha, men dumt att pappan svor inför sitt barn! :o
fredag 11 april, 2008 @ 23:16